Skördetider

Hösten är en tid med blandade känslor!! Dels känns det som om sommaren varit alltför kort och med alldeles för mycket regn. Dels känner man nu hur vi med raketfart är på väg in i mörkret med rusket och kylan som följeslagare. Här är vi alla olika eftersom vi relaterar till olika faktorer. Frågan är väl om man skall låta sig påverkas av de yttre omständigheterna eller om man skall försöka finna ljuspunkter i det som sker. Frågan är nog djupare än bara så? Fundera ett tag på detta så tror jag du håller med mig, eller hur?

NU skördas frukten av tidigare arbete!! Är inte det helt underbart? Nu mognar plommonen på trädets grenar i hela klasar, nu lyser kantarellerna skarpt orange gult på marken, nu försvinner getingarna och myggen, nu kan vi börja tända levande ljus i våra hus osv osv. Fast - den ljuvliga fågelsången har tystnat numera vilket för mig innebär en stor saknad, när marken och skogen intill ljuder av aktivitet och drömmar och numera står där tyst och tom.

Om man liknar årstiderna med livets resa så har vi också på liknande sätt nu ”skördetider”. En ny generation föds och en annan försvinner, ens egna barn får egna barn som förgyller tillvaron på ”livets höst” för mig som morfar med sin sprudlande energi och livsglädje. Man ser att våra barn tar eget ansvar och klarar sin uppgift helt strålande och underbart och så tänker man – hur kunde det bli så här bra??

Jag tror att hösten kan rymma mycket av glädje och positivitet bara man tillåter sig att släppa taget om det mörka som vill omsluta en och fokuserar på det ljusa i tillvaron, det som betyder något.